Statyn

Statyn "Mor" av Carl Eldh stals så sent som i sommar från sin plats i Ängelholms hembygdspark. Nu ska offentliga konstverk i kommunen DNA-märkas. Arkivfoton: Martin Wingren

Ängelholms offentliga konstverk ska DNA-märkas

ÄNGELHOLM.

DNA-märkning lyfts fram som ett sätt att förhindra ytterligare stölder av offentligt konstverk.

Av
Martin Wingren

Det var efter ett medborgarförslag som frågan väcktes. Där föreslogs det att konstverken skulle förses med gps-sändare så att de skulle kunna spåras. Nu har kommunen sett över olika möjligheter och kommit fram till att DNA-märka de offentliga konstverken.

Frågan är högaktuell, senast stals statyn "Mor" i hembygdsparken. Det är inte alltid självklart för kommunen att ersätta försvunna konstverk, konstateras det i en utredning, eftersom självrisken uppgår till 80 000 kronor.

Konstverk i offentlig miljö kan vara stöldbegärliga av två skäl: konstverket har ett värde som gör verket intressant att sälja vidare eller att konstverket utgörs till stor del av brons vilket gör det stöldbegärligt utifrån värdet på själva metallen.

Region Skåne har nyligen tittat på alternativa förslag på stöldskyddsmärkning av konst både inomhus och i utemiljöer. I deras utredning har spårsändare med GPS och DNA-märkning varit deras huvudsakliga förslag där DNA-märkning anses ha flest fördelar.

En uppskattad kostnad för att DNA-märka större delar av Ängelholms kommun konstsamling, både lös konst och fasta verk, skulle uppgå till runt 45 000 kronor. DNA-märkningen är tänkt att komma igång under 2020.

DNA-märkning

Anses vara en effektiv brottsförebyggande åtgärd av stöldbegärliga objekt genom att den är internationellt spårbar, att alla föremål går att DNA-märka samt att det är en användarvänlig metod med god hållbarhet (exempelvis 5 år i utomhusklimat). Genom att pensla föremål med en märkningsvätska som innehåller en unik DNA-kod kan stulna objekt identifieras med hjälp av UV-ljus.

Källa: Region Skåne/Ängelholms kommun

Publicerad 31 October 2019 08:45