Lars Hjelm i första delen av dagens ”stage” – revolvrarna. Thomas Christensen visar tidtagningen.

Lars Hjelm i första delen av dagens ”stage” – revolvrarna. Thomas Christensen visar tidtagningen.

BILDEXTRA: Historiskt pang-pang på lek och allvar

Westernskytte kombinerar sportskytte med historievurm

ÄNGELHOLM/SVALÖV.

Vad får man om rör ihop en dos sportskytte, en dos lajvande och en dos historieintresse, kryddat med lite spänning från tv och film? Svaret är westernskytte. Lokaltidningen följde med på ett övningstillfälle med doft av läder, blöt björkskog och svartkrut.

Av
Per Eeg-Olofsson

Det är lördag, lite innan lunch vid en höstblöt skjutbana i utkanten av Ängelholm. Vid de större banorna står enskilda skyttar och övar. Med det mesta smällandet kommer inifrån skogen, där de mindre skyttebanorna finns, och därifrån kommer Thom Nilsson för att guida Lokaltidningens reporter rätt, till dagens övningstillfälle med ”Little Creek Posse” som föreningen kallar sig. Två gånger i månaden träffas de här.

Att Thom är en av medlemmarna går inte att ta miste på: beigea canvasbyxor, en mörkblå grov skjorta, boots, breda hängslen, patronbälte och cowboyhatt skvallrar om det.

– Vi brukar ha västernkläder även vid övning, det blir mer känsla då, förklarar Thom Nilsson.

Thom Nilsson kommer från Kågeröd, och som många andra som håller på med westernskytte, det är några hundra totalt i Sverige, så har han kommit in i sporten via andra sportskyttegrenar. Hemmaklubben är Kågeröds skyttegille.

– Så är det för flera av oss, att man är med i en annan förening.

Inge Fogelström mitt i skottet med bygelrepetergeväret. Ett bygelrepetergevär har magasin under pipan och kan snabbt laddas om med hjälp av ett handtag under kolven, ”bygeln”.

Inge Fogelström mitt i skottet med bygelrepetergeväret. Ett bygelrepetergevär har magasin under pipan och kan snabbt laddas om med hjälp av ett handtag under kolven, ”bygeln”.

Framme vid den glänta i skogen som pistolskyttebanan utgör pågår övningen för fullt. Ett tiotal meter från målen i stålplåt står ett bord uppställt. På bordet ligger vapnen redo att användas i nästa ”stage”, som en tidtagen tävlingsomgång kallas. Skytten ska på kortast möjliga tid använda vapnen i tur och ordning. för att träffa de olika målen, i rätt ordning, med eventuell omladdning.

Tre klubbkompisar övervakar skyttens stage: en tidtagare, en som kollar att laddning och vapenhantering sker säkert, och en som kollar om det blir ”procedurfel”, det vill säga om skytten skjuter på fel mål eller i fel ordning.

– I en tävling brukar det vara tio stagear, den som har bäst totaltid vinner, förklarar Thom Nilsson.

Det gäller att vara snabb när det ska laddas och bytas vapen.

Det gäller att vara snabb när det ska laddas och bytas vapen.

Det handlar mer om att vara snabb i vapenhanteringen än om precisionsskytte. Under övningstillfällen, som dagens, kan man nöta just detta, så att det sätter sig i muskelminnet hur man snabbast gör sådant som att ladda och byta mellan vapen under en stage. Men man kan aldrig veta precis hur det blir på en tävling.

– Hur de olika stagearna är får man veta först på tävlingen, förklarar Thom Nilsson.

Krutdimman kan bli tät – särskilt när svartkrut, en äldre typ av krut, används.

Krutdimman kan bli tät – särskilt när svartkrut, en äldre typ av krut, används.

Westernskytte är en form av så kallat dynamiskt skytte, alltså skytte där skytten förflyttar sig mellan olika skjutplatser och mål, ibland med vapen, ibland utan. På westernskyttetävlingar kan det ofta vara mål i Vilda västern-inspirerade kulisser till exempel, ibland med mål som fälls upp eller faller ned.

Men vid dagens övning nöjer sig Little Creek Posse att skjuta från en och samma plats, dock med alla vapen som ingår i sporten. På bordet framför skyttarna ligger två revolvrar, ett kulgevär av bygelrepetertyp, och ett dubbelpipigt hagelgevär, ibland av pumphageltyp.

Robert Klasson mitt i skottet. Han kommer från Ljungby och är den nyaste medlemmen i föreningen.

Robert Klasson mitt i skottet. Han kommer från Ljungby och är den nyaste medlemmen i föreningen.

Gemensamt för vapnen är att de är det som på engelska kallas ”single action”, det vill säga att hanen måste dras upp för hand mellan varje skott. Den som sett många duellscener i vilda västern-filmer kanske minns en kupad vänsterhand ovanför magasinet på revolvern som flyger fram och tillbaka när hjälten eller skurken bränner av skotten i snabb följd – det är så det ser ut när hanen spänns, i varje fall i filmens värld. Tanken i westernskytte är att vapnen ska vara av den typ som användes i USA under den expansionsepok som i populärkulturen blivit ”Vilda västern”.

Thom Nilsson visar sina två revolvrar.

- De är Colt 1873, det är den vanligaste modellen, berättar han.

Kopior kanske ska tillägas, att man skjuter med gamla vapen är ovanligt.

- Gamla är fruktansvärt dyra, plus att vapnen slits ganska mycket under tävlingar.

Tillsammans utgör Thomas Christensen, Lars Hjelm, Stefan Jansson, Thom Nilsson, Robert Ekholm, Robert Klasson, Monali Fogelström, Inge Fogelström och Leo Fogelström ”Little Creek Posse”. Eller, om man ska använda västernalias: Gunslinger Doc, Gunhorse, Catus Jack, Texas Thom, Rebel Rob, Rob McCree, Shotgun Jane, Peacemaker Bill och Riverway Kid.

Tillsammans utgör Thomas Christensen, Lars Hjelm, Stefan Jansson, Thom Nilsson, Robert Ekholm, Robert Klasson, Monali Fogelström, Inge Fogelström och Leo Fogelström ”Little Creek Posse”. Eller, om man ska använda västernalias: Gunslinger Doc, Gunhorse, Catus Jack, Texas Thom, Rebel Rob, Rob McCree, Shotgun Jane, Peacemaker Bill och Riverway Kid.

”Peacemaker Bill”, eller Inge Fogelström som han heter till vardags, har i snabb takt skjutit 10 skott med revolvrarna och 10 med Winchestergeväret. När han kommer till hagelgeväret blir det en kraftigare smäll och framförallt en kraftig grå-vit krutdimma som luktar mer svavel än tidigare.

– Svartkrut, förklarar Thom Nilsson och ler.

– Roligt, men för jäkligt att göra rent vapnen efter.

Svartkrut är den äldsta typen av krut. När det bränns kondenserar vatten och dimma uppstår. Med krutdimma för varje skott blir det så klart svårare att se målen, så därför blandar man inte svartkrut och modernt, röksvagt krut i tävlingarna.

Det ser ut som en sheriffstjärna med är ett medlemsmärke i SASS, Single Action Shooting Society, en världsorganisation för westernskytte. Medlemskapet garanterar att skyttens västernalias är skyddat.

Det ser ut som en sheriffstjärna med är ett medlemsmärke i SASS, Single Action Shooting Society, en världsorganisation för westernskytte. Medlemskapet garanterar att skyttens västernalias är skyddat.

Det har blivit dags för kaffepaus – med kaffe i emaljerad plåtmugg så klart. Deltagarna presenterar sig och varifrån de kommer.

Den som kört längst till dagens övning är Robert Klasson från Ljungby, eller ”Rob McCree” i westernskyttesammanhang. Han är också nyast inom sporten.

– Jag håller på med annat skytte och tyckte det verkar roligt, med lite mer action, berättar han.

Besök på Vilda västern-nöjesparken High Chaparall kan även det ha bidragit till lockelsen berättar han, vilket flera i sällskapet håller med om.

Hur man bär sina revolvrar, som oftast dras från hölstret, är personligt. Även patronbälte ingår i utrustningen.

Hur man bär sina revolvrar, som oftast dras från hölstret, är personligt. Även patronbälte ingår i utrustningen.

Thomas Christensen, eller ”Gunslinger Doc” startade Little Creek Posse år 2010. Föreningen är den enda som sysslar med westernskytte i södra Sverige.

– De flesta klubbar finns uppåt landet, Borås är en av de närmaste, berättar han.

– Men i Köpenhamn finns det en stor klubb som ordnar månadstävlingar och sådant.

Ett gammalt vapen av den typ som inte använde patroner. Varje kammare fick laddas för hand med krut och en rund blykula.

Ett gammalt vapen av den typ som inte använde patroner. Varje kammare fick laddas för hand med krut och en rund blykula.

Som många hobbys kan westernskytte ta väldigt mycket tid berättar gruppen. Förutom själva tränandet och tävlandet är det vård av vapen och annan utrustning, också laddning av ammunition. De flesta utövare laddar sin egen ammunition, det blir billigare och den som kan köpas innehåller för kraftig krutsats för westernskytte, som ger för stor rekyl.

Tekniken att skjuta med en revolver i varje hand kallas

Tekniken att skjuta med en revolver i varje hand kallas "gunslinger". Endast en revolver åt gången avfyras.

Mellan 60-70 000 kronor uppskattar Thom Nilsson att man får lägga på en komplett uppsättning vapen och kringutrustning. Med kläderna kan man komma billigt undan genom att fynda i second hand-butiker. Men för många är kläderna lika viktiga som skyttet.

- Det är olika, en del vill tävla och bli så bra som möjligt, andra bryr sig mer om kläderna och sällskapet, säger Thom Nilsson, som berättar att vissa entusiaster väljer att sova i tipis eller canvastält av 1800-talstyp under tävlingar.

Med bygelrepetergevär går det fort att ladda om mellan skotten. Lägg märke till hylsorna som flyger i luften.

Med bygelrepetergevär går det fort att ladda om mellan skotten. Lägg märke till hylsorna som flyger i luften.

För några av de mer långväga deltagarna börjar det bli dags att köra hem, men Thom Nilsson och några andra medlemmar dröjer sig kvar. I tur och ordning skjuts målen ned, fast utan tidtagning denna gång, mest för att det är skoj.

Tekniken att skjuta med en revolver i varje hand kallas

Tekniken att skjuta med en revolver i varje hand kallas "gunslinger". Endast en revolver åt gången avfyras.

Hagelgevär av äldre typ, där båda piporna har var sin hane.

Hagelgevär av äldre typ, där båda piporna har var sin hane.

Westernskytte

Westernskytte uppstod som skyttegren i Kalifornien i USA under 1980-talet. De flesta utövare finns i USA där även den tävling som räknas som världsmästerskap hålls.

Vapnen som används är sådana som var vanliga i USA under 1800-talets senare hälft. De flesta är ”single action” vilket betyder att hanen måste dras upp manuellt för varje skott.

Kläder och alias är en stor del av sporten. Kläderna ska antingen vara autentiska för perioden, eller ha en förebild i västernfilmer. Alla utövare har ett västern-alias, som skyddas genom medlemskap i någon av de större organisationerna inom sporten.

Publicerad 20 October 2019 00:00